Trallen som aldrig ska oljas och som blir het i solen: vad komposittrall är – träfiber och plast pressat till brädor – vad som skiljer massiva, ihåliga, kapslade och pvc-baserade brädor, vad kompositen ger i underhåll, hållbarhet, stickfrihet och utseende och vad den kostar i pris, värme, rörelse och känsla, hur den läggs på tätare reglar med clips och spalt i ändarna, hur kanter, trappor och avslut görs med tillverkarens profiler, vad som händer med kompositen efter tio år och när trä är det bättre valet
Uppdaterad 11 september 2026 · Altan Huddinge
Den som oljat en trall i femton år och ändå fått stickor i fötterna tittar på komposit: brädor som ser ut som trä, aldrig behöver olja, aldrig spricker och aldrig ruttnar. Det stämmer – och det stämmer också att de blir sextio grader i solen, rör sig en centimeter i längdled mellan vinter och sommar, kostar tre gånger impregnerat och känns som plast under foten. Kompositen är ett bra val för den som vet vad den köper, och ett dåligt för den som tror att den köper trä utan nackdelar.
Här går vi igenom typerna, fördelarna, nackdelarna, läggningen, kanter och trappor, åldrandet och när trä är bättre.
Begär kostnadsfri offert →Typerna
Komposittrall består av träfiber – ofta femtio till sjuttio procent – blandat med polyeten eller polypropen och pigment, pressat till brädor med en yta som präglats till ådring eller är slät eller räfflad. Massiva brädor är tunga, tåliga mot punktlast och dyrast; ihåliga brädor är lättare, billigare, kan knäckas vid hård punktlast och kräver ändlock; kapslade brädor – en kärna av komposit med ett tunt skal av ren plast – är fläcktåligast och håller kulören bäst; pvc-brädor utan träfiber är lättast och tar minst värme men känns mest som plast. Bredd 140 till 150 millimeter, tjocklek 20 till 25, längd tre till fem meter. Kulörer i grått, brunt, beige och svart; ljusa kulörer blir mindre heta.
Fördelarna
Inget underhåll: ingen olja, ingen slipning, tvätt med såpa och borste. Inga stickor: barn och hundar går barfota. Ingen röta, inga sprickor, inga kvistar som lossnar, ingen gråning. Jämn kulör och jämna brädor utan variation. Halkfri yta på präglade brädor. Tål vatten vid pool och sjö. Håller tjugofem år med garanti på tio till tjugofem från tillverkaren. Skruvar syns inte – brädorna hålls av clips i spåren på sidan. För en altan som ska se likadan ut om femton år utan att någon rört den är kompositen det som ger det.
Nackdelarna
Värmen: en mörk kompositbräda i sol blir femtio till sextio grader, för varm att gå på barfota, och även ljusa brädor blir varmare än trä. Rörelsen: kompositen expanderar i värme och krymper i kyla, upp till fem millimeter per meter i längdled, och kräver spalt i ändarna och mot fasta delar; en bräda som lagts tätt buktar i juli. Priset: tre till fyra gånger impregnerat, och läggningen kostar mer eftersom reglarna sitter tätare. Känslan: plast under foten, ett dovt ljud. Repor och fläckar: fett, rödvin och löv fläckar och repor i ytan syns, särskilt på obelagda brädor. Utseendet: på nära håll är det komposit, och ådringen upprepar sig. Återvinningen: en blandning av trä och plast som inte går att återvinna som något av dem.
Läggningen
Reglarna på fyrtio centimeters avstånd – kompositen är mjukare än trä och sviktar på sextio – i tryckimpregnerat, komposit eller aluminium, med fall på tio millimeter per meter; kompositbrädor ska inte ligga direkt mot mark eller stå i vatten. Brädorna fästs med tillverkarens clips i spåret på brädans sida, skruvade i regeln, som ger en jämn spalt på fem till sex millimeter och håller brädan utan synlig skruv; den första och sista brädan skruvas med startclips eller genom brädan. Spalt i ändarna: tre millimeter per meter brädlängd mot nästa bräda och mot fasta delar, och läggning i den temperatur tillverkaren anger så att rörelsen räknas rätt. Brädorna läggs med samma sida upp – de har ofta olika präglingar – och präglingen i samma riktning så att ljuset faller lika.
Kanter, trappor, åldrandet och när trä är bättre
Ändarna på ihåliga brädor täcks med ändlock eller en sarg i komposit; kanter och avslut mot trappor och räcken görs med tillverkarens kantprofiler och sarglister i samma kulör, och trappsteg med kantbrädor som har en avrundad framkant – att bygga kanter i trä mot komposit ger två material som åldras olika. Åldrandet: kompositen bleks något första året till sin slutliga kulör och håller sedan; ytan slits blank på gångstråk efter tio år; kapslade brädor håller sig bäst; fläckar som fått sitta blir kvar. Trä är bättre när huset är äldre och räcket i trä, när ägaren vill ha träets känsla och variation och kan olja, när altanen ligger i full sol och ska gås på barfota, och när budgeten ska räcka till en större altan – och komposit när ingen ska underhålla på tjugo år, vid pool och sjö, och när ljus kulör och ett jämnt utseende är målet.
Komposittrall
- Träfiber och plast; massiv, ihålig, kapslad eller pvc
- Inget underhåll, inga stickor, ingen röta – 25 år
- Het i sol, rör sig 5 mm/m, tre gånger priset, plastkänsla
- Reglar c/c 40, clips, spalt 3 mm/m i ändar
- Tillverkarens kant- och trappprofiler, ändlock
- Trä om äldre hus, barfota i sol, budget – komposit om noll underhåll
Så ser det ut i Huddinge
Villorna i Stuvsta, Snättringe, Segeltorp och Glömsta med altaner mot söder väljer allt oftare ljus kapslad komposit för att slippa oljan, och där lägger vi den på reglar c/c 40 med clips och räknad spalt. Kedjehusen i Trångsund, Skogås och Vårby med små altaner där priset per kvadratmeter spelar mindre roll väljer komposit för underhållet. Fullersta och Huddinge centrum har äldre villor där trä passar huset bättre.